i alway foregt to forget you
Det är den värsta känslan i världen att älska och hata en person på samma gång. Jag vet hur det känns.. Det är svårt att se saker och ting förändras när allt man vill är att stanna kvar på samma ställe. Det är svårt när man vill släppa taget, men ändå fortsätter man att kämpa. Man vill glömma, men det går inte. Man har fastnat precis där allt började. När känslor kommer och går och man inte kan bestämma vad man vill. När man har så mycket att säga, men inte vet vart man ska börja. När man vill ha dem i sitt liv men ändå inte, men allt man kan göra är att försöka driva dem längre och längre bort. Det är svårt att tänka tillbaka hur det brukade vara och titta på det nu och inse att saker är annorlunda, och att de aldrig kan bli densamma igen, man säger till sig själv att det inte är värt det, men om det verkligen inte är det, så skulle man inte spendera så mycket tid på att tänka på det.
Ibland måste man lägga det förflutna bakom sig, även fast man inte riktigt vill. Man måste försöka. Det gäller bara att bestämma sig. Leva dag för dag. Ta dagen som den kommer. Man kommer att tänka på den personen, man kommer att sakna personen man kommer att kolla efter den och man kommer att strirra bilnt på en msn ruta utan att våga skriva något. Man mår dåligt av tanken att gå vidare, men det är en tanke som man måste tänka. Allt kan kännas fel, allt kan vara ur kontroll att man inte riktigt vet vad man vill. Allt detta har jag fått gått igenom gång på gång, men jag vet att det är värt att kämpa sig igenom det.
Jag fick ett lyckorus idag, det kändes så bra.
fick faktiskt en känsla om att det kommer att gå bra.
men det är nog det att jag bestämde mig för att inte vara nere
att faktiskt lägga allt på hyllan ett tag
även om jag saknar den där andra känslan
så orkar jag inte vara krossad längre.
Det är egenligen inte så svårt, det gäller bara att våga släppa taget
Ibland måste man lägga det förflutna bakom sig, även fast man inte riktigt vill. Man måste försöka. Det gäller bara att bestämma sig. Leva dag för dag. Ta dagen som den kommer. Man kommer att tänka på den personen, man kommer att sakna personen man kommer att kolla efter den och man kommer att strirra bilnt på en msn ruta utan att våga skriva något. Man mår dåligt av tanken att gå vidare, men det är en tanke som man måste tänka. Allt kan kännas fel, allt kan vara ur kontroll att man inte riktigt vet vad man vill. Allt detta har jag fått gått igenom gång på gång, men jag vet att det är värt att kämpa sig igenom det.
Jag fick ett lyckorus idag, det kändes så bra.
fick faktiskt en känsla om att det kommer att gå bra.
men det är nog det att jag bestämde mig för att inte vara nere
att faktiskt lägga allt på hyllan ett tag
även om jag saknar den där andra känslan
så orkar jag inte vara krossad längre.
Det är egenligen inte så svårt, det gäller bara att våga släppa taget
Kommentarer
Trackback
