Jag vet att du sover, känner värmen från din hud.
Bara lukten gör mig svag, men jag vågar inte väcka dig nu.
Jag skulle ge dig allting du peka på. Men bara när du inte hör vågar jag säga så.
Jag kan inte ens gå utan din luft i mina lungor. Jag kan inte ens stå när du inte ser på och genomskinligt grå.
Men jag utan dina andetag.

Sitter och lyssnar på denna låt som är gjord av Kent om och om igen. Men just denna verision sjunger Erik Linder som har hur bra röst som helst. Han var även med i talang för några år sedan och han blir bra bättre och bättre. Inte nog med det sjöng han även på min farfars begravning och gjorde det till en fint minne i allt det sorliga.